Snart en tröja

Det är länge sedan jag påbörjade den här barntröjan, och det har varit en hel del pyssel på vägen. Både kroppen och ärmarna har repats upp och gjorts mindre, så den roliga kanten har jag stickat många gånger nu... Även denna gång blev kroppen för stor till ärmarna, men det fick en oväntad lösning. På mitt stickcafé har vi olika teman varje gång, och snart har vi "sticka runt och klippa upp". Alltså får tröjan bli en kofta, och när jag ändå klipper upp mitt fram kan jag klippa bort lite extra!

Tanken har hela tiden varit att göra ett färggrannt, traditionellt ok med spetsiga former. Helst utan att använda den grå bottenfärgen, så oket ser nästan löst ut, som på det här bokomslaget. Men nu när jag äntligen har kommit till oket börjar jag tvivla, blir det bra, eller bara för mycket? Nederkanten är gul, orange och ljusgrön, men till oket behövs fler färger. Ska jag kompletter amed mörkgrönt, blått, vitt, grått. Vad tycker du?

Enkla pappersvimplar

 När jag flyttade till min lägenhet var det tomt och vitt överallt. För att snabbt få in lite färg gjorde jag enkla vimplar av scrapbookpapper och papperssnöre. Allteftersom rummen fått gardiner och tavlor istället har vimplarna fått flytta runt, och tillslut hamnade de i badrummet. Där får de stanna, jag blir glad varje gång jag kommer in!

Ur ett scapbookpapper kan man få ut 5st vimplar i bra storlek, om man är lite klurig. För att göra en slinga med 15 vimplar behöver man 3 ark scrapbookpapper, 2m snöre, linjal, penna, sax och hålslag.

Ett scrapbookpapper är 30,5x30,5cm. Om pappret har en extra bit med text, steckkoder och loggor måste man klippa bort den först. Mät och rita ut vimplarna på baksidan av pappret. Bredden ska vara halva papprets bredd, alltså 15,2cm, och längden från mitt på toppen till spetsen ska vara 18cm. Gör gärna en mall i ett annat papper och rita efter.

När vimplarna är utklippta är det dags att ta fram hålslaget. Ta ett vanligt A4-papper och slå hål i det som vanligt. Passa in en av vimplarna över ett av hålen på A4-pappret och rita av den när den ligger bra. Lägg tillbaka A4-pappret i hålslagen, passa in vimpeln efter markeringarna och slå hål. Vänd vimpeln och gör det andra hålet.

När alla vimplarna fått hål är det bara att trä upp dem på snöre och hänga upp. Jag använder platt papperssnöre, det är strävt så vimplarna glider inte ihop.

Tossor till N



Kan vara det sötaste jag sytt


Mönster: Ritade själv efter N:s fötter. Tittade på bilder på nätet, mest på Lilla Gryn.

Tyg: Gamla utslitna stretchjeans, läderspill från korps, microfleece från calletex, snodd och stopper från ohlssons.

Bästa: Att jag lyckades så bra utan mönster! Och att det blir så fint när man vändsyr.

Sämsta: Inte mycket, men bak i hälen var inte bästa platsen för vändhål.

Om jag gör några fler ska dom bli lite högre och få skinnsula.

Sockor till K

Lilla K behövde nya sockor, och jag hade garnpåsen fylld med drops karisma med till nyårshelgen i stugan. Stora K valde gråsvart med detaljer i två gröna nyanser. Faktiskt kan jag äntligen sticka så bra att det inte behövs något mönster. Häftig känsla det där, att jag kan sticka vad jag vill, hur som helst, lägga till och dra ifrån detaljer, prova och ändra passform, få storleken perfekt och sen veta vad jag gjort och kunna sticka en likadan till.

Mönstret är alltså påhittat efter vägen. Jag började i tån som Barbro gör. La upp 16 maskor och stickade ett varv. Ökade 4 maskor vartannat varv till 28 maskor. Bytte till svart, stickade undersidan slätt, ovansidan 2 räta, 1 avig för att sockan ska sitta fast bättre på foten och inte knöla sig i skon så lätt.
För hälen stickade jag i en avvikande tråd över 14 maskor och stickade sedan vidare på skaftet (som när man gör för tummar på lovvikavantar). Skaftet är ribbat 1 vriden rät, 1 avig, och fick ränder och avmaskning i grönt. Maskorna till hälen plockades upp och hela hälen stickades med vridna räta maskor. 4 maskor minskades på vartannat varv till 16 maskor återstod. Till sist vände jag hela sockan utochin (svårt!) och stickade ihop och avmaskade samtidigt.

Nu har jag faktiskt vävt lite...

På årets färsta dag gav E:s mamma mej överblivna påbörjade band och brickvävar. Så nu har jag testat lite. Brickvävning är fascinerande, att man kan göra så mycket med så lite. Men oj vad svårt det är att få spänningen rätt och lika hela tiden. Jag förstår vad man har en riktig (band)vävstol till. Så, vad ska jag göra med mina nyvunna kunskaper, har ni några tips? Ingår det hemmavävda band i en folkdräkt kanske?